Gösta Procopé

Det här är berättelsen om familjerna Procopé på Gotland och framförallt Gösta Procopé (1917-1991), som var mycket känd på ön både för att han startade Gute Textil och för att han också var en duktig fiolspelare. Göstas far Wilhelm Procopé var grosshandlare vid Adelsgatan 48, och där växte Gösta upp. Men vi skall börja den här berättelsen mycket tidigare, redan under yngre järnåldern, och sedan får vi följa släkten under många generationer framåt, och även göra bekantskap med flera kända personer närstående till familjerna Procopé.

Mårten Procopé, son till Gösta, har berikat berättelsen genom att förtjänstfullt tillhandahålla omfattande material som underlag för artikeln. En hel del av informationen, speciellt de äldre generationerna Procopé, kommer ursprungligen från den forskning som Victor Procopé utfört av den svenska släkten Procopé. Victor Procopé (1918-1988), lärare, politiker och forskare, var från Helsingfors.

Procópius

Yngre järnåldern 
Namnet Procópius är känt så långt tillbaka som 500-560 e. Kr. genom författaren Procópius, d.v.s. från tiden kring yngre järnåldern i Sverige. ”Prokoph” är klassisk grekiska och betyder framgång eller tillväxt. Det finns dock ingen säker källa för släktskapet mellan Procopaeus, som var det tidigare släktnamnets stavning före Procopé, och Procópius, men det är ändå lite spännande att tänka sig ett släktskap så långt tillbaka i tiden och helt osannolikt är det inte eftersom namnen är så lika och samtidigt ovanliga.

Författaren Procópius 
Procopius var mycket intresserad av Skandinavien (Thule) och han var troligen den förste, som ingående beskrev Norden, dess länder med små kungariken och dess seder och bruk. Han kom från Caesarea i Palestina, men flyttade sedan till Konstantinopel och gjorde en framgångsrik karriär nära kejsaren Justanianus. Han omnämns som historieskrivare och stadsperfekt, en senator, för det Östromerska riket och benämndes ”Illustris”.  Han beskrev alla fälttåg i olika delar av världen t o m i Afrika. Han följde ofta härföraren Belisarius, som sekreterare och rådgivare. Hans kritik mot kejsarparet publicerades dock först efter att han hade avlidit.

I södra Palestina i Gaza fanns före honom en annan författare Procópius som också var framgångsrik. Han var retor (politiker), kristen och levde 465-528. Han blev känd för att ha skrivit många av kommentarerna till Gamla Testamentet och också för att ha haft en omfattande korrespondens med ledare runt om i världen.

Släkten Procopé

Finlandsvenska släkten Procopaeus
Gösta Procopé härstammar från den gotländska grenen av den finlandssvenska släkten Procopaeus. Släkten är idag huvudsakligen etablerad i Finland, där man varit präster, ämbetsmän, affärsmän, militärer och framstående politiker.

Generation I på Gotland

Stadsnotarie Henrik Procopé 
Släkten Procopé  kom 1725 från Finland till Gotland genom Henrik Procopé (eg Hindrik Procopaeus, 1696 – 1740-07-16). Henrik, född i Virmo 1696, tog studenten i Åbo 1713. Efter utbildning och en förmodad militärtjänst fick han jobb som notarie i Åbo innan han flyttade till Australien, troligen omkring 1720-1724. Att han verkligen flyttade till Australien vet vi inte säkert, men omnämnde Victor Procopé, som av allt att döma har gjort omfattande forskningar, har angivit att så skedde. Henrik Procopé kan mycket väl ha varit en äventyrare, varför skulle han annars lämna ett bra jobb i Åbo och söka sig till Australien och i alla händelser senare till Gotland? Australien var sedan mer än hundra år då känt i västvärlden, sedan landet blivit upptäckt av holländska upptäcktsresande år 1606. Koloniseringen från Storbritannien startade först under slutet av 1700-talet, så att det är lätt att förstå att Henrik inte stannade i Australien i en helt annorlunda kultur. Istället tog han sig till Gotland 1725. Han gifte sig 1727 med dottern till Gotlands rikaste man kalkpatronen Paul Fries (1669-1745), som var gift med Elisabeth Ihre. Dottern hette Elisabeth Maria Fries och härstammade alltså från släkten Ihre, som man tror hade sitt ursprung från Hangvars socken på Gotland. I Visby jobbade Henrik som stadsnotarie. Var Henrik och familjen bodde på Gotland är inte känt, möjligen var det i Länna i Othem. Släkten etablerade sig på Gotland som affärsmän och skeppare m.m. och har funnits på ön under många generationer. Henrik och Elisabeth Maria f Fries fick sju barn under åren 1729-1737, bland dem Paul Fredrik, nr 3, f 1731, och yngsta barnet Mårten Procopé f 1737. Se även släkttabellerna i slutet av artikeln.

Kalkpatron Marcus Schröder 
Släkten Procopé kom genom giftermål att bli släkt med släkten Ihre, men också med kalkpatronen och rådmannen Marcus Schröder (omkr 1600 – 1661). Fadern till Henriks hustru Elisabeth Maria Fries,  kalkpatronen Paul Fries, var dotterson till Marcus Schröder (omkr 1600 – 1661). Marcus Schröder kom från Danmark och var troligen den förste riktigt stora kalkpatronen på Gotland. Han byggde kalkungar vid Länna i Othem, i Vible och vid Kyllej. Marcus förliste 1661 med en av sina skutor utanför Öland på väg mellan Lübeck och Visby.

Generation II

Kofferdiskeppare Paul Fredrik Procopaeus 
Henrik och Maria Fries tredje barn, kofferdiskeppare (skeppare inom handelsflottan) Paul Fredrik Procopaeus (1731 – 1765 eller senare) gifte sig med unga Kristina Ahlbom, dotter till den gamle strandriddaren Johan Ahlbom, som bodde på Malms gård. Paul Fredrik ägde en strandriddargård vid Kyllej. Enligt en muntlig sägen hände det på bröllopsnatten att den mycket unga Kristina klättrade ut genom fönstret på Strandriddargården, lämnande den 34 åriga brudgummen  och sprang hem till gården Malms, som låg i närheten. De fick ändå senare en dotter Elisabeth. Paul avled under en utlandsresa.

Kofferdiskeppare Mårten Procopaeus 
Den yngste sonen artillerilöjtnant och kofferdiskeppare Mårten Procopaeus (1737-01-16 – 1784 ?) gifte sig 1766 med Elisabeth Abigael Ronander 1766. De fick sonen Karl Henrik 1767 och sannolikt ytterligare barn.

Generation III

Skeppare Karl Henrik Procopée(dä)
Skeppare och artillerilöjtnan Karl Henrik Procopaeus(dä) (1767-09-18 – 1816 ?)  gifte sig 1791 med Johanna Margareta Grön (1767-11-02 – 1815-12-nn). Karl Henrik ändrade sitt efternamn från Procopaeus till Procopée. Karl Henrik och Johanna fick fyra barn, Johan Henrik (f 1792-07-02, dog som spädbarn), Mårten Henrik, (f 1793-11-15), Kristina Abigael (f 1795-09-21), och Karl Johan (f 1797-08-08).

Generation IV

Mårten Henrik blev handlare och ägde 1825 -1844 kvarteret Köpmannen 2, som låg mitt i Visby vid Wallers plats västra sida ner mot Stettinergränd. Mårten sålde Köpmannen 2 till Claes Henrik Wallér, som givit namn åt Wallérs plats. Mårten blev senare lantbrukare i Vesterhejde.

Kristina gifte sig med styrmannen Jakob Niklas Luttemann. När Kristina avled 1849, gifte Lutteman om sig med Frederika Elisabet von Sydow.

Sjökapten Karl Johan Procopeé
Karl Henriks yngste son Karl (även Carl) Johan (f 1797-09-08) blev sjökapten och han ägde omkring 1840 – 1865 fastigheten vid Södertorg 14, som låg strax innanför Söderport vid den södra sidan av torget i kv Södertull 11. Sannolikt bodde familjen i byggnaden som var uppförd under mitten av 1700-talet som bostadshus. Nästa ägare efter Procopé inrättade gästgiveri i byggnaden och därefter var det restaurang. Under 1940-talet till 1980 inrymdes Reidners konditori i lokalerna för att sedan åter byggas om då till Kina restaurang.

Karl Johan Procopé var tidigare gift i ett äktenskap utan barn och gifte senare om sig med snickardottern Margareta Elisabeth Malmberg. De fick fyra barn bland dem Karl Henrik (dy) (f. 1835, namne till farfar Karl Henrik dä) och Johan Mårten (f. 1844). Karl Johan flyttade senare med familj till Rone där han förvärvade en gård och i Rone ligger han också begravd. Ungefär vid den här tidpunkten försvann ett e i efternamnet och Procopée blev Procopé.

Generation V

Affärsmannen Karl Henrik Procopé(dy)
Handlaren och affärsmannen Karl Henrik Procopé (dy) (1835-09-29-1876?) började sin bana på Rone gård som han ärvt av sin far , och i Rone träffade han Julia Natalia född Bergenstierna. Hon kom från Böda på Öland, var född 1844-01-01 och äldst av de fyra syskonen Bergenstierna. Hennes pappa var tullinspektör och familjen flyttade från Öland till Ronehamn. Karl Henrik gifte sig 1865 med Julia. De fick sju barn bland dem sonen Wilhelm Procopé, 1872, det näst yngsta barnet i skaran. Efter en tid flyttade de till Visby, troligen omkring 1868, där Karl Henrik hade förvärvat en byggnad vid Stora Torget. Byggnaden kom senare att inrymma Systembolaget.  Han var en mycket framgångsrik affärsman, men försvann spårlöst under en affärsresa till Amerika. Han var då 41 år gammal och var på väg till Amerika via Hamburg med en kappsäck full med pengar, men han kom aldrig fram till Amerika som man vet, utan det ryktades om att han blev rånmördad i Hamburg. Försvinnandet klarades aldrig upp. Karl Henrik drev tillsammans med sin kompanjon C. J. Björkander handelshuset Björkanders, var magasin fortfarande finns kvar i Visby hamn och ståtar med stora bokstäver BJÖRKANDER på fasaden. Numera finns där en restaurang. Juristerna hos Björkanders förklarade att någon ersättning från Karl Henriks del kunde inte betalas ut. En tid efter det att Julia blivit änka flyttade hon med barnen till Hemse och startade Hemse hotell. Hon behövde skaffa sig en bra inkomst för att försörja sig och barnen och ge dem en bra utbildning.

Elin Constance
Julias lillasyster Elin Constance född i Rone 1862 gifte sig med gatudirektören i Stockholm, Karl August Tingsten. Karl August var bror med Lars Tingsten som bl.a. var försvarsminister i Sverige under en period och senare chef för Sveriges generalstab. Karl August och Elin fick sonen Herbert Tingsten, professor i statsvetenskap och senare, 1946 – 1959, chefredaktör för Dagens Nyheter. Herbert Tingsten blev mycket god vän med sina släktingar Procopé. Elin umgicks mycket med familjen Procopé och speciellt systersonen Wilhelm Procopé och hans hustru Elma.   

Bokhållare och hemmansägare Johan Mårten Procopé
Johan Mårten började först arbeta hos sin storebror Karl Henrik som bokhållare på Rone gård. Han köpte senare gården Krämplösa i Hejde. På 1880-talet emigrerade han till USA och därefter är hans öde okänt.

Procopéska hemmet Adelsgatan 48

Generation VI

Grosshandlare Wilhelm Procopé
Wilhelm Procopé (1872-1944) lämnade Gotland och tog sig så småningom till Skellefteå. Han gifte sig med Elma f Westerlund, och de fick tre söner Carl-Erik (f 1915), Gösta, f 1917 och Kurt (f 1918). Kurt avled redan 1919.

Under tiden i Skellefteå byggde Wilhelm, tillsammans med affärspartnern familjen Landmark, upp en affärsrörelse inom skogsnäringen. Affärsrörelsen kom att finansiera den verksamhet han senare startade i Visby. Efter några år i Skellefteå flyttade familjen tillbaka till fädernersön och han köpte 1919 fastigheten Adelsgatan 48 av grosshandlare Ola Svensson-Björkman, där han startade en grossiströrelse.

Hemmet Adelsgatan 48
Hemmet vid Adelsgatan präglades av öppenhet med sång, musik och kultur. Mycket av trevnaden skapades av Wilhelms maka Elma. En del av det stora huset hyrdes ut till familjen Beer. Familjen Beers söner Allan och Henrik lekte mycket med barnen Procopé Carl-Erik och Gösta och pojkarna Beer blev senare kändisar. Allan Beer blev chefredaktör för tidningen Allers och Henrik Beer blev generalsekreterare för internationella Röda Korset och flyttade till Geneve. Deras mor Valborg var en känd sångerska. Göstas morfar, sjökaptenen Per Westerlund (1850-1927) bodde också i hemmet på Adelsgatan när han blev pensionär. Han hade mycket att berätta om sina resor på haven, och han betydde mycket för Gösta. Bland kretsen i hemmet på Adelsgatan 48 fanns också Greta Engkvist, rektor för Fredhögskolan. Tvärs över gatan i Metodistkyrkan fanns en pojke, Eric Erikson, som liksom Gösta var musikalisk. De musicerade i olika församlingar, men båda var med och sjöng i domkyrkans gosskör under ledning av domkyrkoorganist Ludvig Siedberg. Eric Ericson var son till pastor Gustaf Ericson, som var predikant i Metodistkyrkan. Eric blev senare en mycket känd körledare och dirigent.

På innergården ser man lite av det stora huset vid Adelsgatan. Gösta var två år då familjen flyttade till Visby. Här lekte Gösta med sin bror och andra barn i området. Från sitt fönster i andra våningen försökte han en gång hoppa fallskärm med hjälp av ett paraply, procis som Madicken i Astrid Lindgren bok. Det gick inte så bra, paraplyet vek sig ut och in, liksom för Madicken. och Gösta slog sig rejält. Gösta började på Läroverket, men redan efter några års skolgång flyttade familjen till Levide.

Gösta Procopé

Visby Korsettfabrik 
Som VD kunde Gösta Procopé medverka till att det danska företaget Korsett-Schytte etablerade sig på Gotland under 1960-talet med tre stora konfektionsfabriker, som gav många jobb åt kvinnor på Gotland. Företaget hette Visby Korsettfabrik  och hade inledningsvis tre ägare, som förutom Korsett-Schytte också var Torsten Degermark HAB och jättekoncernen Genesco i USA. Så småningom löste danskarna ut de övriga bolagen och blev ensam ägare. Tre fabriker startades, där den största med över 100 anställda förlades till Hemse. Lokalerna i Hemse togs senare över av Tekniska Gummifabriken. Den nästa största hade sina lokaler i den gamla flygplatsterminalen vid Visby flygplats. En tredje fabrik startades i Slite, vars lokaler senare togs över av segeltillverkaren Gransegel. Bertram Schytte och hans företag var en viktig leverantör till Degermarks. Genom olyckliga affärer i Danmark, gick det danska företaget i konkurs och fabrikerna på Gotland hotades av nedläggning. För att rädda de viktiga jobben på Gotland, uppvaktade länsarbetsdirektören och landshövdingen på Gotland Gösta Procopé och bad honom att köpa in konkursboet, för att driva verksamheten vidare på ön.

Gute Textil AB 
Konkursboet blev starten till Gute Textil AB, som Gösta startade 1970-01-26. Efter starten av textilföretaget flyttade Gösta och Malin tillbaka till Gotland. De bodde ett tag på Gråbo innan de 1972 köpte ett stort fint hus vid Visborgsgatan 14, där de bodde fram till 1975, då de flyttade permanent ut till Ljugarn. Gute Textil flyttade in i det gamla Varmbadhuset i Almedalen och tillverkade där bl.a. damunderkläder fram till 1990. Textilfabriken utvecklades framgångsrikt, under en tid då andra TEKO-företag i Sverige avvecklades. Vid sin pensionering sålde Gösta 50 % av aktierna till företaget till Twilfit, som köpt mycket av sina specialprodukter för bad- och underkläder från Göstas företag. Gösta jobbade ytterligare några år efter sin pensionering och när han slutade sålde han resterande andel till Twilfit. Twilfit lämnade då över ledningen till sitt dotterbolag H-form.

Spelmannen Procopé 
Gösta gjorde sig känd på Gotland genom att utveckla sitt fiolspel och han spelade i Sudergutarnas spelmanslag. Han deltog också i olika spelmansstämmor och då också tillsammans med Nordergutarna. I Gotlandstidningarna finns han avbildad, där han går i täten tillsammans med spelvännen Svante Petterson framför ett långt tåg av spelmän genom Visbys gator.

Pensionär och författare   
Som pensionär skrev Gösta under åren 1981-1982 en minnesbok om konstnärsparet Anna Gardell-Ericson och Johan Ericson. Annas far var stadskamrer och ledande tjänsteman i Visby. Han blev sedan landskamrer för Gotland. Anna Gardell var känd konstnär och medverkade bl.a. i Parissalongen 1882, där hon fick en stor framgång med sina små landskapsakvareller, som resulterade i ett kontrakt på 1000 francs i månaden för leveranser av akvareller till konstfirman Goupil i Paris. Även Johan Ericson var erkänd konstnär. Boken gavs ut 1982. Efter Göstas pensionering flyttade de till Saltsjöbaden, men tillbringade mycket av fritiden i Ljugarn, där Malin hade sina rötter. Gösta avled 1991 i en ålder av 74 år.

Nya Gute Textil

Elisabeth tar över Gute Textil   
Företaget Gute Textil fanns kvar i varmbadhuset till 1990 då en av de anställda, Elisabeth Högström tog över verksamheten. Företaget flyttade då till Terra Nova och påbörjade 1991 utbildning av 15 arbetslösa sömmerskor. Man tillverkade sedan både damunderkläder och sportkläder. Gute Textil bar sig dock inte utan gick i konkurs 1993 och de nu 18 anställda fick gå.

Nya Gute Textil   
Pengar fanns i konkursboet som räckte till innestående löner åt alla anställda. Elisabeth Högström kunde då starta Nya Gute Textil med fem anställda och företaget fortsatte fram till 1996, då alla fick sluta och tillverkningen flyttades till Estland och Polen. Innehavaren fortsatte dock tillsammans med en anställd att sy damunderkläder, bad- och sportplagg i en lokal på Mästergatan i Visby, då man också vid behov tog hjälp av hemsömmerskor. Under slutet av 2005 las till sist tillverkningen ner på Gotland och Nya Gute Textil såldes till ett par i Stockholmsområdet.

Schipkapasset  

 
Ryssarna hade besegrat svenska armen 1809 och Finland blev ryskt. Åren 1877-78 hade Turkiet ockuperat Bulgarien och ryska tsaren beslutade att sända en armé för att befria Bulgarien från ockupationsmakten Turkiet. Med i armén fanns fyra officerare Procopé (Procopeus) från Finland. I bergen i norra delen av Bulgarien blev befrielsearmén stående mycket länge vid ett bergspass, som hette Schipkapasset. Bulletinerna som telegrafiskt sändes ut i världen löd: ”Från Schipkapasset intet nytt”. En av officerarna Procopé, en överste, stupade vid Schipkapasse. Till hans ära och andra stupade, restes ett segermonument efter befrielsen av Bulgarien i Sofia och hans namn graverades in i porten till katedralen.

Samtidigt grävde personalen vid fyrarna på Gotska Sandön en förbindelse mellan den norra och den södra fyrplatsen genom Höga Åsen för att underlätta virkestransporterna. Arbetet drog ut på tiden och tog flera år. Ett återkommande svar till fyrmästaren på frågan hur arbetet hade avancerat under veckan var ”–Inget nytt från passet”. Med tiden ändrades svaret till ”Inget nytt från Schipka”, syftande på Schipkapasset.  Det var så platsen på Gotska Sandön fick sitt namn Schipkapasset.

När Gösta Procopés maka Malin besökte Bulgarien på en turistresa, blev hon ovetande om bakgrunden, behandlad på ett mycket speciellt sätt. Efteråt  svarade personalen i lobbyn på hotellet: ”Fru Procopé, vi i Bulgarien älskar er! Vi älskar alla som heter Procopé! Gå ut på torget och titta på monumentet, så finner ni svaret”.

Släkttabeller

Släkten Ihre           

Bonden Hans Ejre från Elinghem fick sonen
häradsdomaren Hans Ejre som fick sonen
rådmannen Nils Ihre (1624-1688), gift med Elisabeth Qviberg (1632-1711), dotter till kyrkoherde Thomas Bothelsson.
Deras dotter Elisabeth Ihre (1669-1745) var gift med kalkbrukspatronen Paul Fries (1669-1745).
Paul Fries och Elisabeth Ihre:s dotter Elisabeth Maria gifte sig med Henrik Procopaeus.

Släkten Fries

Landsdomaren Anders Fries son
brukspatronen Mårten Fries var gift med Margaretha Schröder, dotter till rådmannen Marcus Schröder.
Mårten Fries och Margaretha Schröder fick sonen Paul Fries. De bodde på Länna gård i Othem.

Släkten Procopé

Stadsnotarie Henrik Procopaeus var gift med Elisabeth Maria Fries. Henrik kom till Gotland 1725. Var de bodde är okänt. De fick sju barn.
1. Klara Elisabet (1729-01-15 - 1749-02-30). Hon gifte sig med notarien Karl Emil Ehengren
    i Länna 1746-06-19.
2. Margareta (1730-06-16 - 1813-02-09). Ogift.
3. Paul Fredrik (1731-08-25 - efter 1765, uppgift saknas - trologen förolyckad på sjön).
   Paul hann gifta sig med Kristina Ahlbom och få ett barn:
   Barnet är Elisabeth (1765-01-24 - 1802-05-24). 
     Elisabet gifter sig i sin tur med Magnus Alexandersson 1797-12-07. De hann aldrig
     få barn.
4. Johannes (1733-03-06 - död utrikes utan tidpunkt angiven.)
5. Katarina (1734-01-16 -- 1806-01-14). Gift med artillerilöjtnanten C.F.Floberg.
6. Hindrik (1735-11-16 -- död utrikes, inget datum.)
   Styrman.
7. Artillerilöjtnant Mårten (1737-05-10 -- 1784-?-?). 
-----------------------------------------------------------------------------------------
Artillerilöjtnant och kofferdiskeppare Mårten Procopaeus var gift med Elisabet Abigael Ronander 1766-02-11. 
De bodde på Gotland men platsen är okänd.
De fick sonen Karl Henrik (1767-09-12 -- 1816-?-?)
----------------------------------------------------------------------------------------
Skeppare Karl Henrik Procopée(dä) gifte sig med 1791 med Johanna Margareta Grön 
(1767-11-02 - 1815-12-01). 
De bodde vid nuvarande Wallérs plats och senare i Västerhejde.
De får 4 barn:
1. Johan Henrik (1792-07-02 - 1792)
2. Mårten Henrik (1793-11-15 -).
3. Kristina Abigael (1795-09-21 -- 1849-) gift med styrmannen Jakob Niklas
   Lutteman 1820-12-28.
4. Karl Johan (1797-08-08 -- ????-??-??).
----------------------------------------------------------------------------------------
Sjökapten Karl Johan Procopeé gifte sig först med en kvinna från Niaric. De fick inga barn.
Sedan gifte sig Karl Johan med snickardottern Margareta Elisabet Malmberg (1803-11-08 -- 1858-07-29). 
De bodde vid Södertorg där det senare blev Reidners konditori.
De fick nio barn:
1. Handlare och affärsman Karl Henrik (dy, (1835-09-29-1876?)
2. Bokhållare Johan Mårten (1844-09-09 -)
3. Karolina Lovisa (1847-03-03 - ) Efter modern död uppfostrad hos änkefru Karolina Lundin                       
     senare gift med kyrkoherden i Lärbro teol.dr Karl Peter Sik  
4.Elisabet Maria (1769-03-20 -- ). Hon gifter sig 1796-07-05 med landtullsvisitör Karl Peter   
    Cedervall. Inga barn.
5. Anna Margareta (1771-05-02 -- 1806-05-19). Hon gifter sig med amiralitets-styrmannen Paul  
    Johan Sturzenbacher 1791-02-08.
6 Johan Fredrik (1774-06-06 -- 1779-09-27). 
7 Åkare Mårten Gabriel (1774-06-06 -- ).Åkare. Gift med Katarina Jakobsdotter 1804-01-03.   
    Barnlösa.
8. Justina Maria (1738-10-20 - 1814-05-20). Ogift. 
9. Hedvig (1740-03-27 - 1806-06-26). Ogift.
---------------------------------------------------------------------------------------
Affärsmannen Karl Henrik Procopé(dy) gifte sig 1865 med Julia Natalia född Bergenstierna (1844-01-01 -) från Öland. 
De bodde först på gården i Rone men flyttade sedan till en byggnad i Visby vid Stora Torget.  Byggnaden kom senare att inrymma Systembolagets lokaler.
       Julia Natalia lillasyster Elin Constance Bergenstierna gifte sig med gatudirektören i      
       Stockholm Karl August Tingsten. Karl August och Elin fick sonen och professorn    
       Herbert Tingsten.
Karl Henrik och Julia fick sju barn.
1. Olga Henrika född i Rone 1866-09-02. Olga gifte sig 1886 med Gustaf Robert af Wetterstedt 
   (född 1853-10-17). Gustaf Robert som var släkt med Carl XIV Johan:s utrikesminister och 
    närmast förtrogne. De bodde först i Havdhem, men flyttade sedan till Stockholm. 
2. Ellen Julia Karolina född i Rone 1868-02-16. Känd fotograf i Hemse. Hon gifte sig 1895 med apotekaren i Hemse 
   Adolf Sigfrid Frykman (född 1849-03-13. De flyttade senare till Visby.
3. Karl född i Visby 1869-04-10. Han var apotekare och gift med Ellen Sigrid (1898-1966).
4. Henrik född i Visby 1870-05-21 och senare bosatt i New York. Gift med irländskan Elisabeth 
   Smith.
5. Alma Elisabet född i Visby 1871-08-02. Känd fotograf i Hemse. Hon gifte sig med fil.kand. Herman Jakob Lundgren 
   (född 1865-08-03) och de bosatte sig i Visby.
6. Wilhelm född i Visby 1872-11-26.
7. Eva född i Visby 1874-03-23. Hon avlider 5 år gammal på Lärbro prästgård 1879-11-25 (sista
   siffran osäker), då fadern Carl Henrik varit försvunnen i tre år.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Grosshandlare Wilhelm Procopé gifte sig med Elma Westerlund.
De bodde vid Adelsgatan 48 och flyttade senare till Levide.
De fick tre söner:
Carl-Erik (1915 - ) Carl-Erik gifter sig med Gunvor.
Gösta (1917 - 1991)
Kurt (1918 - 1919).
---------------------------------------------------------------------------------------------
Affärsmannen Gösta Procopé gifte sig med Malin Jakobsson från Ljugarn. 
De bodde först på Gotland, flyttade till Stockholm, vidare till Skellefteå, till Stockholm och åter till Visby (Visby 1960-talet), 
där de bodde i Gråbo senare vid Visborgsgatan för att senare flytta till Ljugarn.
De fick två barn:
Mårten född 1945
Folke född 1949.