Södertorg

Södertorg kan bli lika trevligt som Stora Torget med härlig eftermiddags- och kvällssol och dessutom med utsikt mot havet. Det är dags att påbörja planeringen för ett attraktivt och folkrikt Södertorg. Läs först om Södertorgs historia från medeltid och fram till nutid och om alla turer kring rivningshotade byggnader vid torget. Avsluta med att ta del av och begrunda Visionerna för torget.

Medeltiden

Södertorg ligger i södra delen av det område i Visby som kallas Söderklint, även om namnet Söderklint inte längre används så ofta. Här i den södra delen av Söderklint uppfördes ringmuren, delen Södermur, omkring 1285 med de båda marktornen Grå Gåsen och Store Henrik. Söderport uppfördes senare och troligen i samband med att muren förhöjdes omkring 1300-1350. På Söderklint fanns troligen ingen bebyggelse under medeltiden, möjligen enstaka byggnader. Rester från bebyggelse har inte funnits vid undersökningar. Marken användes istället som åker- och betesmark.

1600-talet

Först i slutet av 1600-började började bebyggelse uppföras här i södra delen av Söderklint. I området närmast muren i söder uppfördes mindre byggnader, stugor med tillhörande kålgårdar. Enligt en karta av Schilder från 1696-1697, var nuvarande Södertorg en öppen plats med ett antal byggnader uppförda mot Södermur och mot Östermur. Här fanns också en väderkvarn. Norr om den öppna platsen fanns några större tomter markerade på kartan som var bebyggda under slutet av 1600-talet, medan det väster om området ännu inte fanns någon bebyggelse.

Ovan bilder från de tre 1700-tals byggnader som ännu finns kvar vid Södertorg.

1700-talet

Under 1700-talets mitt började de små husen mot muren ersättas av större trähus med gårdsrum och kålgårdar. Närheten till infarten genom Söderport gjorde att det bedrevs gästgiveri- och krogverksamhet från slutet av 1700-talet i byggnaderna på de båda östligaste fastigheterna med nuvarande adresserna Södertorg 14 och 16. Dessa byggnader från omkring 1750 resp 1790 finns ännu kvar, även om de är ombyggda en del under årens lopp. Den västra delen utmed muren började bebyggas omkring 1700-talets mitt med småskalig trähusbebyggelse, som kom att bebos av arbetare, sjömän och hantverkare. I den mellersta delen kom främst ämbetsmän och handelsmän samt folk inom hamn- och sjönäring att bosätta sig. Den norra delen var i väster bebyggd med trähus, ett brygghus, lada, fähus, bodar samt ett slakthus och i östra delen fanns ett stenhus uppfört omkring 1745, nuvarande Södertorg 19. Stenhuset finns ännu kvar och tillsammans med de två tidigare nämnda byggnaderna finns det alltså tre byggnader bevarade från 1700-talet vid Södertorg. Åt öster fanns en tomt som ägdes av Hans Ihre och var bebyggd med ett trähus, stall och lada med tillhörande gårdsrum. Dessutom fanns på tomten det som tidigare varit stadsvaktens hus, den gamla ”Courtegården”.

Artillerigården

Visby behövde ett försvar och den 20 maj 1710 befallde dåvarande landshövdingen Anders Sparfeldt att området mot muren, öster om det sprängda Wisborgs slott, skulle rensas från bebyggelse och ge plats för en artillerigård. Först 1726 kom arbetet igång med att uppföra byggnader utefter muren för artilleriets verksamhet. Artillerigården fanns kvar fram till 1887 då verksamheten flyttade till hamnområdet, nuvarande Gotlands Campus. Artillerigården intill muren bebyggdes bl a med ett tyghus, ett flertal förrådsbyggnader, vakt- och arrestbyggnad. Soldaterna var från början förlagda på S:t Hansgatan. De sista byggnaderna revs 1974.

1800-talet

Området utanför Artillerigården användes av artilleritrupperna som exercisplats och kom att kallas Artilleriplan till in på 1800-talet. På en karta från 1829 av Klingvall benämns platsen för Slottsplanen. Vedförsäljningen till staden förlades hit till Slottsplanen med start 1830 och här såldes även hö och halm. Nuvarande namn fick torget på 1850-talet och på Kollbergs karta från 1860 finns namnet Södra Torget angivet. Från år 1862 blev torget allmänt salutorg och samma år byggdes också ett våghus. Ännu in på 1890-talet förekom exercis med hästanspänt artilleri på Södertorg. Torget lystes upp under den mörka tiden med en acetyldriven belysning från en stolpe mitt på torget. En sådan belysning gav ett vitt start sken, men ansågs dyr i drift. Södertorg var under slutet av 1800-talet belagt med kullersten.

1900-talet

Bebyggelsen runt Södertorg är relativt ung jämfört med övriga delar av innerstaden. Många byggnader är uppförda under 1890-talet och under början av 1900-talet. På norra sidan etablerades flera handelsföretag, vilka sålde en mängd olika varor. Till de mer kända hör Järn AB Södertorg och Lövfeberg & Pettersson. Under 1900-talet upphörde torghandeln och i stället blev torget delvis en parkeringsplats. Torget kom också att bli en plats för musikuppvisning och dans och framför allt som avmarsch för olika typer av aktiviteter. Här samlades deltagarna för att promenera inåt stadens centrala delar. Det började med marschmusik av militärorkestern 1838 och har följts av karnevalståg under Barnens dag, ”Majatåg” under midsommar och invigningsparad under Medeltidsveckan.

Upptåg och avtåg Södertorg

Marschmusik från Södertorg

År 1838 anordnades den första marschen av militärorkestern med start från Södertorg. Att man började på Södertorg var naturligt, eftersom här fanns då ännu artilleriets verksamhet. Marschen gick Adelsgatan, via Stora Torget, Specksrum, Strandgatan och Donners plats fram till Residenset där överbefälhavaren tillika landshövdingen bodde. Under många år spelades reveljen varje morgon med start på Södertorg och marschen enligt den nämnda turen. Den dagliga marschvägen ändrades omkring 1860 och gick från Södertorg, Kommendantsbacken och till Residenset, där några musikstycken utfördes, vidare till Donners plats till bankhuset som då var hotell och officerskvarter. Här utfördes en stunds konsertmusik. Återvägen gick via Adelsgatan till Södertorg. De här marscherna upphörde så småningom. Åke Dohlin, som tillträtt som chef för militärorkestern 1957, återupptog marscherna, men endast på lördagarna. Marchen gick då från Södertorg till Stora Torget, där en kort konsert hölls, och tillbaka till Södertorg.

År 1988 bildades Gotlandsmusikens Blåsorkester, vars mål var att bevara de militära blåsorkestertraditionerna. Regementstrumslagaren Ingvar Sandström blev chef för Gotlandsmusiken. Den gamla traditionen med marschmusik genom Visbys gator fortsatte, dock endast under sommarmånaderna. År 2013 gick den sista marschen från Södertorg, nu via Adelsgatan, Hästgatan och till Öster Centrum. Bland stycken som spelades märktes bland annat ”Marcia Carolus Rex”, som på senare år blivit välkänd som vinjettmusik till det populära humorprogrammet ”Parlamentet”. En 175 år lång musiktradition med marschmusik från Södertorg gick därmed i graven. Ingvar Sandström avgick ett år senare efter att ha arbetat  50 år inom militärmusiken.

Barnensdags Karnevalståg

Barnensdagsfirandet började 1906 med festligheter på Paviljongsplan och Gotlandsänget med shower, karuseller, olika uppträdande och fyrverkeri. Invigningen skedde på Gutavallen med musik av vaktparaden och därifrån promenerade vaktparaden till Paviljongsplan, där festen fortsatte när den anlänt till festplatsen. Festligheterna pågick i regel under tre dagar. Senare (under 1950-talet) utgick ett karnevalståg från Södertorg, där deltagarna samlades för att i en lång parad av olika fordon ta sig till Paviljongsplan. På en av vagnarna fanns Rosendrottningen med följe. Under färden från Södertorg till Paviljongsplan deltog många barn med insamlingsbössor. Barnens dag firades sista gången 1962.

Midsommarfest och Majatåg

Under många är har det hållits midsommarfirande med midsommardans på Södertorg.  Från år 1995 firas midsommar på Paviljongsplan med traditionella lekar, musik och ringdanser. Firandet startar på Södertorg med samling och i takt till Gutebälgarnas toner tågar folket i ett ”Majatåg” med blommor och löv till Paviljongsplan. Väl framme kläs midsommarstången med hjälp av Visby folkdansgille och sedan kan festen börja.

Medeltidsveckan och invigningsparad

Sedan 1984 har man firat Medeltidsveckan i Visby. Under vecka 32, från söndag till söndag, förvandlas Visbys innerstad och blir lite som under medeltiden. Gator och torg fylls av människor med medeltida kläder och på Paviljongsplan hålls en medeltida marknad. Under år 2014 lockade Medeltidsveckan 40 000 besökare till Gotland. Medeltidsveckan börjar alltid under pompa och ståt med en invigningsparad, som går från Södertorg genom staden till tornerspelsarenan eller Kruttornet. De medverkande i Medeltidveckans många arrangemang och även allmänheten deltar i paraden.

2000-talet

Visby springbrunn

Visby springbrunn skapades 1916 av skulptören Carl Fagerberg  (1878-1948)  på uppdrag av Gotlands bank. Springbrunnen placerades då på S:t Hansplan. Den är utformad med 8 reliefer, fyra av dessa är gudar ur den grekiska mytologin och fyra föreställer fiskar. De fyra gudarna är Neptunus -havets gud, Hera -himlens drottning, Hermes –Guds budbärare och Hefaistos –smedernas och vulkanernas gud. Springbrunnen renoverades 2001 under ledning av István Varga och flyttades detta år till Södertorg.

Öde torg med Boulebana

Aktiviteter lyser med sin frånvaro på Södertorg. Torget betraktas som öde och trist och utgörs huvudsakligen av en parkeringsplats. En boulebana med bar för enklare servering uppfördes 2019 för att få torget mera folkligt. Den skall vara öppen under 1 juni till 6 oktober och plockas sedan bort. Serveringen drivs av restaurang Pinchos. Kring jul finns det i alla fall en julgran på torget, en tradition sedan 1900-talet någon gång.

Skandalhusen

Södertorg har nu två byggnader som kan kallas skandalhus och de ligger granne med varandra.

Södertorg 12
Södertorg 12, kv Södertull 10, uppfördes 1910 med sådan höjd och storlek, helt avvikande från omgivande bebyggelse, och det kom därför att kallas skandalhuset på Södertorg. En omfattande brand härjade i byggnaden 1957 med stora skador som följd. Vid reparationer och ombyggnader efter branden kapades en våning och huset fick en annan exteriör.

Södertorg 14
Södertorg 14, kv Södertull 11, är en anrik byggnad uppförd omkring 1750 med en stomme i skiftesverk. Här har det tidigt varit gästgiveri och restaurang och under mitten på 1800-talet ägdes huset av sjökapten Karl Johan Procopé. Under 1940-talet till 1980 inrymdes Redners konditori och bageri i byggnaden för att därefter åter byggas om till restaurang, Kina Restaurang. Huset står nu och förfaller och ser förfärligt ut. En skandal i omhändertagandet av ett 1700-talshus i Världsarvstaden Visby. Uppenbarligen vill fastighetsägaren riva detta anrika hus och har inte fått rivningslov av förståeliga skäl. Det bygglov som beviljats för delar av fastigheten har överklagats och sedan gått ut. Läget är nu från maj 2021 enligt beslut av Miljö- och byggnadsnämnden att ansökan om rivningslov avslås.

Det är hög tid att ansvariga i Regionen och fastighetsägaren ser till att huset restaureras och inte rivs. Fastigheten ägs av Roy Abd-El Ahad.

Generellt rivningsförbud
För Visby innerstad måste generellt rivningsförbjud införas fortats möjligt. Vid köp av en fastighet skall det klart framgå att byggnader på fastigheten inte får rivas. Då behöver det inte bli långdragna förhandlingar om ev. rivning. Dispensförfarande kan i undantagsfall tillämpas för att t.ex. riva fallfärdiga gårdshus som inte har något kulturvärde. Tydliga regler måste också finnas för materialval och utseende vad gäller fasader, fönster, tak och övriga exteriöra detaljer vid ev. nybyggnader, ombyggnader och reparationer.

Gottgluggen och bulhuset

Det är inte bara Kinarestaurangen som hotas av rivning. Peter Nilsson, en av Visbys stora fastighetsägare, har planer på att öppna upp bebyggelsen mellan den stora köpmansgården och själva torget. Köpmansgården ligger intill muren öster om Södertorg. Därvid ligger tre byggnader ivägen, Adelsgatan 2 (Visby inredningsbyrå), Gottgluggen och bulhuset vilket inrymmer hemslöjsbutiken. I planerna igår att de tre byggnaderna skall rivas och ersättas av nya byggnader. Planerna stöds av Visby Centrum. Miljö- och byggnadsnämnden i Visby tycks inte särskilt intresserade att bevara innerstadens kulturvärden, utan har även här (liksom för del av Södertorg 14) beviljat rivningslov av byggnaderna.

Vi är nog många som ställer oss undrande till idén att koppla samman köpmansgården med torget och vad det skulle ge för positiva effekter för torgets utveckling och köpmansgården. Ett torg skall rimligen ha en något så när sluten bebyggelse runt torget och Södertorg saknar snarare denna slutenhet och behöver inte ha flera ”öppningar”.  När det gäller den gamla köpmansgården så bör den bevaras till sin urgamla form och utvecklas som en egen enhet. Bättre är att om möjligt göra den tillgänglig genom att öppna en anslutning till gården längs muren mot Söderport.

Länsstyrelsen ha dock rivit upp byggnadsnämndens tillstånd för rivningen av Gottgluggen och Adelsgatan 2. Ärendet har gått vidare till regeringen som gått på länsstyrelsens linje, så nu tycks Gottgluggen få bli kvar liksom Adelsgatan 2.

När det gäller del lilla bulhuset ligger rivningsbeslutet kvar och har nått högsta instans. Sista ordet är dock inte sagt. Riksantikvarieämbetet har fört frågan vidare till Världsarvcentret i Paris.

Visioner för Södertorg

Visbyarks visioner
Visbyark fick ett uppdrag av Visby Centrum för att göra en framtidsbild över Södertorg. Så här formulerade man visionsbilden av det framtida Södertorg. ”Från parkeringsplats till att, från vår till höst, fyllas med uteserveringar i form av satelliter till omkringliggande verksamheter. Offentliga inslag som pop up-paviljonger innehållande exempelvis utställningar, torghandel, offentliga aktiviteter samt plats för sittytor och grönska. Ambitionen är att utforma Södertorg till en plats som man gärna besöker och uppehåller sig vid, men även lätt kan röra sig fritt igenom vidare på väg in och ut genom staden. Torget har ett oslagbart solläge under hela dagen med utsikt över hav och innerstad och att det finns stora möjligheter att skapa en plats där olika verksamheter och aktiviteter samlas.”

MittVisbys visioner
Södertorg har många förutsättningar för att bli ett folkligt torg med liv och rörelse, åtminstone under sommarsäsongen. Oslagbara förutsättningar är härlig eftermiddags- och kvällssol med utsikt mot havet. Dessutom är närheten till hamnen en stor fördel, varifrån gäster lätt kan ta sig torgets utbud.  Det krävs förstås att parkeringsplatserna tas bort och att trafiken över torget till Adelsgatan leds om till infart genom Kajsarporten och vidare Södra Murgatan fram till Adelsgatan, åtminstone under sommaren. En vattenfontän byggs upp mitt på torget som en samlinsplats med grönska och sittplatser. Torget kunde gärna avgränsas i väster med en ny byggnad söder om och i jämnhöjd den befintliga gamla korvkiosken, numera Bistron, för att bättre inrama torget. Den nya byggnaden borde kunna uppföras i två plan, utan att skymma havsutsikten, med restaurang i bottenvåningen och bostäder på övervåningen, vilka skulle få ett mycket attraktivt läge. Byggrätten borde kunna kombineras med upprustning av andra byggnader vid torget. Bottenvåningen där restaurang Brinken låg blir åter restaurang med uteservering, liksom upprustning av gamla Kina Restaurangen till en ny restaurang. Gottgluggen tillsammans med det lilla bulhuset kan med fördel bli ett café eller glassbar med en stor trottoarservering. Torget kan åter bli ett salutorg med torghandel. Det skulle också med fördel kunna utnyttjas för konstutställningar och liknande evenemang och under några sommarkvällar skulle musikgrupper kunna lockas att underhålla gästerna på torget med musik. Maja tåget från Södertorg inleds med dansuppvisning på torget innan promenaden startar mot Paviljongsplan. Invigningsparaden under Medeltidsveckan startar med uppvisning på torget av gycklare, eldslukare eller liknande. Det är dags att bilda Södertorgsgruppen och påbörja planeringen av det nya ”vision Södertorg”.